Sammanfattning från Open Knowledge Sverige i Almedalen 2014

I början av juli gick traditionsenligt Almedalsveckan av stapeln. Några från OKFN Sverige var på plats och bevakade under veckan ett antal seminarier med anknytning till svensk digital politik. A short summary in english will follow this text.

Öppna data

Seminarier om öppna data fanns med även vid förra årets Almedalsvecka men i år fanns en annan mer mogen attityd till denna förändringsprocess. Frågan var inte längre om utan hur man kan ta tillvara möjligheterna med öppna data. På detta tema anordnade Skellefteå och Västerbottens Region ett seminarium. Henrik Ishihara, politiskt sakkunnig hos Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet. Ishihara gav en överblick över nuläget för svenska myndigheters arbete med öppna data och sade att 40 % av myndigheterna aktivt med öppna data. Det är fortfarande en alltför låg siffra men utvecklingen går åt rätt håll. Janne Elvelid, tidigare medarbetare på Digitaliseringskommissionen, var mer kritisk i sin analys och visade på att Sverige håller på att tappa sin plats som ledande IT-nation. Detta beror främst på att myndigheterna är avgiftsfinansierade och måste ta betalt för vidareanvändning av offentlig information. Detta leder till förluster, framförallt för små och medelstora företag, och sämre mått i de internationella jämförelserna. Vidare motsatte han sig Ishiharas användning av termen öppna data (som att den även kan innehålla avgifter) och förespråkade OKFN:s definition av öppna data, dvs att den ska vara både avgiftsfri och helt öppen. Ingrid Thylin från Skellefteå kommun pekade på bristande nationell styrning som ett problem. Eva-Karin Anderman från Svensk Industridesign höll med om att Skellefteå är ett exempel på att det istället har krävts modiga lokala politiker för att få till stånd en förändring. Hur aktiv regeringen kommer att vara återstår att se. Emellertid har SKL gått in som samordnare för kommunerna och utvecklar ett ramverk för deras arbete med öppna data. Vidare har regeringen aviserat en rapport om att analysera rundgången av kostnader för vidareutnyttjande av offentlig information av offentlig sektor.

Lantmäteriet anordnade liksom förra året ett seminarium om öppna data men har nu bytt strategi från att vara skeptiker till att vilja arbeta aktivt för att göra sin data mer öppen och tillgänglig. I många länder är kartdata idag öppet för allmänheten och är en viktig beståndsdel i olika tjänster. I seminariet deltog Peter Nyhlén, Lantmäteriet, Fredrik Sand, Stockholms handelskammare, Asta Manninen, Helsinki Region Infoshare, Amelia Andersdotter, Piratpartiet och Jacob Landin (vinnare av Open Award 2014). LM prioriterar datans användning i kreativ tjänsteutveckling. Myndigheten har dock i uppdrag att ta ut avgifter. Ju mer spridning desto högre kostnader men störst nytta finns i kartdatan. Faktum är att det dock (enbart) skulle krävas 100 miljoner kronor/år för att göra geodata till öppna data. Asta Manninen berättade att Helsingfors stadsfullmäktige fattade beslut om att göra stadens data öppen. Reformen har varit kostnadseffektiv och lett till en rad praktiska tjänster från samhället. Fredrik Sand pekade även på att håller på att rinna förbi LM. Den största utmaningen verkar vara att få politiker att ändra avgiftsutkrävning av myndigheter.

Molntjänster

Hur tar man hänsyn till känsliga personuppgifter och hänger lagstiftningen/politiker med i utvecklingen. Det var två frågor som ställdes på ett seminarium arrangerat av Microsoft om molntjänster i offentlig sektor. Eva Fors, Affärs- och Marknadsdirektör vid Microsoft, sade att det är viktigt att hitta en balans mellan hot och möjlighet gällande hänsynen till integritet och personuppgifter. David Frydlinger, advokat på Lindahl advokatbyrå, menade istället att molntjänster kan fungera som en förstärkning av individens integritet. Mer kritisk var Inger Gran, grundare/talesperson för Cloud Sweden. Enligt henne borde staten ta ansvar för en grund-server där varje medborgare fick en mapp. SKL:s representant Per Mosseby ville istället peka på att det finns mycket att vinna på införandet av nya tjänster. Risk och sårbarhet måste göras oberoende av en viss kreatör. I denna process är det viktigt att individen vet vad som händer med den information man lämnar ifrån sig, sade David Frydlinger. De utmaningar som finns gällande personlig integritet bör dock inte verka avskräckande för att använda molntjänster. Däri ligger en stor potential för att förbättra offentlig sektors tjänster. Men om dessa ska komma alla medborgare till handa krävs ett modigt politiskt ledarskap, sade Per Mosseby, SKL.

Microsoft hade under denna Almedalsveckan riktat in sig på molntjänster, och jag gick även på ett annat som rörde molntjänster i skolan under titeln ”Betalar vi med barnens integritet?”. I Sverige är fallet med Salems kommunen där man fälldes efter att man använt Google:s molntjänster i skolan. Inger Gran, grundare/talesperson för Cloud Sweden, som även var med på detta seminarium uttryckte en förhoppning om att förhållandet mellan skola och IT-leverantör ska blir bättre. Marcus Bylund, forskare på SICS, höll med om att det viktigaste är tydlighet i avtal för skolorna så att branschen garanterar transparens.

Personlig integritet

Hur personlig integritet ska implementeras i praktiken var temat för ett seminarium av tankesmedjan Fores. I panelen deltog Marcus Bylund, SICS, och Karin Linder, DIK och David Mothander, Google Sverige. Mothander nämnde Costeja Gonzalez-domen som en av de senaste händelserna vilken har rört om diskussionerna om integritet. Den har lett till många intressanta frågor så som – har individen rätt att radera vilken information om sig själv som helst? och gäller detta i så fall för alla personer? eller finns det vissa vilka är i allmänhetens intresse att ha komplett information om? Det som utmärkte Fores seminarium var att de hade politiker representerade i panelen, moderata riksdagsledamoten Cecilia Brinck (konstitutionsutskottet) och socialdemokratiska riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi. För att kallas en politiker vecka måste jag säga att det var väldigt glest med folkvalda representanter i panelerna. Brinck sade att integritetsdebatten begränsas av teknikaliteter. Den är svårhanterligt eftersom problemet är abstrakt och måste hanteras från fall till fall. Shekarabi å sin sida menade istället att Sverige redan har världens starkaste skydd för informationsfrihet och pekade på en ny integritetskommission som kommer 2016. Mothander ställdes sig emot dessa två påstående och efterfrågade ett mer offensivt arbetssätt.

Idag finns inget kontrakt mellan arbetsgivare och arbetstagare som skyddar den personliga integriteten. Brinck ville dock understryka att förhållanden på arbetsmarknad ska regleras genom frivilliga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Karin Linder, DIK, ville dock häda att allt som inte är förbjudet inte är lämpligt. Det borde inte vara en fråga för arbetsmarknadens parter, utan ett statligt ansvar. Shekarabi var mer skeptisk och menade att även lagfästa rättigheter kan åsidosättas. En liknande diskussion om ansvaret för personlig integritet fördes på ett seminarium om problematik kring integritet inom digitaliseringen av Ernst & Young. Bland deltagarna rådde en samstämmighet i att lagstiftningen inte hinner med digitaliseringens utveckling. Michaela Ahlberg, chief ethics and compliance officer, TeliaSonera och Britta Wallgren, VD, Capio St Göran, menade att detta driver företagen att ta eget ansvar för integritetsaspekter. David Mothander, Google, var å sin sida tveksam till hur stort inflytande företagen bör ha över integritetshanteringen. Bör det exempelvis vara upp till Google att döma om vilken information som ska tas bort från internet och inte? Jag håller helt med Mothander om att vi är ute på hal is när denna uppgift läggs över på företagen. Det bör främst vara folkvalda företrädare som beslutar grunderna för sådan hantering.

Digitaliseringens möjligheter

Hur kan Sveriges bli bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter? Dagens industri tillsammans med SAS Institute höll ett seminarium på detta tema samt för att presentera hur svenska myndigheter kan dra nytta av analyser på big data. Per Mosseby, SKL, framhöll dock att en femtedel av alla kommuner idag inte erbjuder någon typ av e-tjänster. Det som krävs är mer samverkan mellan små kommuner och vidare vore det önskvärt att även involvera landstingen och städerna i big data-lösningar. Daniel Johansson, statssekreterare på Näringsdepartementet, framhöll dock att det fortfarande råder en stark självstyresprincip. Förslag från regeringen är bland annat det sk. Digitala steget och E-delegationens arbete. Ett annat problem som Johansson lyfte fram är att många myndigheter har dålig koll på vilken data man har i sina e-arkiv. Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan, ställde sig frågande till hur mycket hjälp myndigheter egentligen vill ha. Johansson svarade med att påpeka att styrning behövs och att synergier kommer att kräva förändring av systemet. Mosseby sade att Sverige förvisso är bra på IT, men har halkat efter på området e-tjänster bland övriga europeiska länder. Försäkringskassan är dock ett undantag. Därför måste man satsa mer på samverkan och big data-lösningar.

Bättre politisk representation var det dock på ett seminarium av Almega om hur ungdomsförbunden anser att Sverige ska ta tillvara på IT i samhället. Deltagare var Thomas Nordvall, KDU, Hanna Cederin, Ung Vänster,
Rasmus Törnblom, MUF,
Ellinor Eriksson, SSU, Emil Obrucka Lilja, CUF, Klara Lidman, Grön Ungdom,
 André Frisk, LUF samt
 Gustav Kasselstrand, SDU. Ungdomsförbundens syn på möjligheterna skiljer sig mycket åt. SDU svarade att det viktigaste är att stoppa övervakningssamhället som fick medhåll av Ung Vänster. Grön Ungdom pekade istället på möjligheten att IT kan bidra till miljöeffektivisering och en levande landsbygd. SSU ville att alla skolbarn skulle få tillgång till läsplattor medan de borgerliga ungdomsförbunden mer satsade på digitaliseringens möjligheter att skapa tillväxt, nya jobb och digital konkurrens. LUF menade att staten snarare har ett ansvar för själva infrastrukturen och att bygga ut fibernät så att hela landet får tillgång till höghastighetsinternet.

Gustav Kasselstrand, SDU, påpekade emellertid att internets utveckling inte bör ledas av politiker eftersom de gör saker sämre. André Frisk, LUF, höll med om att politiker inte ska styra utvecklingen men att staten fortfarande måste garantera det som möjliggör utvecklingen. Detta fick han medhåll i från SSU:s Ellinor Eriksson och CUF:s Emil Obrucka Lilja. Han underströk vidare att det är vidare viktigt att skapa ett bra företagsklimat. Obrucka Lilja visade exempelvis på att alliansen har öppnat för personaloptioner så att småföretag ska få en nya ingång till finansiering. Hanna Cederin, Ung Vänster, ville också stötta start-ups och små- och medelstora företag men sade samtidigt att bovarna är de stora företagen.

In english: Part of the team of OKFN Sweden visited the annual politicians week at Almedalen, Gotland. During the week we followed seminars on digitalization, integrity and open data. Since last year a change can be noticed in the attitude towards open data among Swedish public sector bodies and municipalities. It is now more open an positive, less skeptical. The development is going forward and more PSBs are now working with open data. However one of the main obstacles to making more data open is the demand on the PSBs to charge for re-use of data. Lantmäteriet, who offer map-data, are now starting to work more actively to make their data open. This will not be possible without losing the mentality that they need to charge for data. Cloud services is a positive possibility of developing the public services. In the mean time, during this development, there is a need to take personal integrity issues into account. How this should be done in practice is still under political discussion, if so very limited. It has led to companies to make their own priorities on personal integrity, something that could lead to unwanted results. It should instead be democratically elected representants who set the limits for integrity. The debate on the opportunities of digitalization was discussed by representants of youth party organisations. While the left (and the youth organisation of the Swedish democrats) prioritized to stop the surveillance society, the right wing parties wanted better conditions for companies. They advocated that the state should take care of the infrastructure (broad band etc.) and the companies should run the development.

2 thoughts on “Sammanfattning från Open Knowledge Sverige i Almedalen 2014”

Comments are closed.