Amazon, Google, IBM m.fl. skapar plattform för öppna data

President Barack Obama utfärdade i maj 2013 den exekutiva ordern om att offentlig information ska ha “the default state of new and modernized Government information resources shall be open and machine readable”. Sedan dess har federala myndigheter behövt följa en öppna data policy och publicera sin information i ett öppet, tillgängligt format. I den exekutiva ordern sattes tre tydliga mål upp, vilka alla innefattade en tidsram för genomförande. Detta är ett i leden av de policies för att främja vidareutnyttjande av offentlig information som har genomförts under Obama-administrationen.

I våras följdes detta upp med ett initiativ som Europeiska makthavare borde inspireras av. För det räcker inte enbart med att myndigheter gör sin data tillgänglig. Data får sitt verkliga värde först när den används och då krävs det ofta stora och dyra datainfrastrukturer som kan hantera snabb och kontinuerlig överföring av stora mänger data. I många fall är det på denna punkt som statliga myndigheter faller, både i USA såväl som i Europa. Men det finns aktörer inom den privata sfären som har satsat stora summor på just denna typ av infrastruktur. Det är även där fördelen ligger med det nya samarbetet mellan U.S. Department of Commerce och Amazon Web Services, Google Cloud Platform, IBM, Microsoft Corp., samt the Open Cloud Consortium. Denna så kallade data-allians kommer att arbeta med att göra the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA, motsvarigheten till svenska SMHI) data tillgänglig via molntjänster för användning.

Källa: Arduinoesmall vid Wikipedia, CC-BY 3.0

Initiativet går ut på att de privata företagen står för infrastrukturen och de statliga myndigheterna för datan. NOAA producerar 20 terabyte data varje dag och kommer från flera olika insamlingsmetoder. Idag är dock bara en liten del tillgänglig för allmänheten att använda. NOAA gjorde därför en förfrågan bland privata aktörer förra året, och bad om förslag på hur de kunde göra mer data tillgänglig. Detta ledde till det nya samarbetet som lanserades i april i år. Google, IBM, Amazon m.fl. kommer att erbjuda infrastrukturen till den statliga myndigheten, utan kostnad. I utbyte tillåts de ta betalt för användning av data under den tid den efterfrågas av användaren, vilket kan vara medborgare så väl som företag. Ett krav är dock att alla aktörer erbjuds data på samma villkor, och att inga speciella arrangemang görs för exempelvis större data-användare. På så vis undslipper staten de enorma kostnader som ny infrastruktur innebär. Samtidigt skapas nya plattformar för vidareutnyttjande hos välkända aktörer som många privata användare redan känner till vilket borde underlätta att metoden får fäste. En prototyp väntas lanseras hosten 2015.

Detta leder oss naturligtvis till frågan om ett liknande samarbete skulle gå att åstadkomma i Europa. Vi har inget eget Amazon, Google eller IBM. En möjlighet skulle givetvis vara att de Europeiska makthavarna med ansvar för vidareutnyttjande av offentlig information gör en liknande förfrågan. Men Europeiska Kommissionens anti-konkurrens utredning mot Google om prisjämförelsetjänsten samt det formella granskningsförfarande om Android om öppnades i april i år, för inte precis med sig en förbättrad relation till företaget. Och det bör noteras att den amerikanska staten överlag har en närmare relation till de stora företagen, jämfört med Europa.

Ett initiativ av denna storlek har bäst förutsättningar att lyckas på Europeisk nivå, då ett mervärde finns i att samla information från olika medlemsstaters myndigheter. Förslagsvis skulle myndigheter likt NOAA med ansvar för datainsamling inom väder- och klimatområdet vara föremål för en första omgång. Lyckas det amerikanska initiativet lär andra myndigheter haka på. För att inte förlora alltmer fotfäste i konkurrensen på området för öppna data med USA, borde Kommissionen utreda förutsättningarna för att ett Europeiskt datasamarbete ska kunna sättas igång.

Problem finns självfallet i att medlemsstaternas offentliga information är föremål för olika regleringar. Samarbetet bör därför, till att börja med, vara frivilligt. Om ett sådant projekt gick i hamn, innebär det en mycket attraktiv möjlighet för de Europeiska medlemsländerna att skapa nytt värde med sin offentliga information. I efterdyningarna av den ekonomiska krisen borde tillväxtmedel som detta vara särskilt attraktiva – det har chans att skapa otroliga mervärden genom en förbättrad tillgång till data vilket i sin tur skulle bidra till skapande av nya produkter, tjänster och innovativa lösningar – utan att det kostar staten ett öre.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *